Möten och materialitet i det tredje rummet
Projektet Möten och materialitet i det tredje rummet är initerat av Fredrik Fahlander och berör social frågor kring kulturkontakt och de olika effekter
som kan uppstå när människor och ting från olika traditioner möts och interagerar. Ett delprojekt omfattar vad som brukar benämnas
’kulturpluralismen’ under mellanneolitikum. Under den
period har man identifierat tre olika materiella komplex; Trattbägarkultur, Gropkeramisk kultur samt Stridsyxekultur. Dess inbördes relationer har debatterats flitigt i
arkeologin, där utgångspunkten ofta är att de representerar olika folk eller etniska grupper med skild ideologi och näringsfång. Trots mycket nytt material och dateringar
har förvånansvärt få framsteg gjorts för att få större klarhet i problematiken. En källa till detta beror sannolikt på att frågorna generellt sett ställts ur en felaktig
vinkel. Den klassiska modellen om enhetliga kulturgrupper som utvecklas på egen hand eller influerar/s av andra närliggande kulturer är enkel och behändig, men knappast
speciellt övertygande. I samhällsteoretiska sammanhang har man i dag generellt övergett dessa statiska modeller och diskuterar istället kulturer, etniska grupper och stater
som hybrider uppbyggda kring element av olika ursprung. I tanken om hybriditet ligger givetvis även det att kulturer inte är homogena utan består av många olika fraktioner
och individer som baserar sin etnicitet, erfarenhet och identitet på olika grunder.Ett annat delprojekt som utgår från liknande premisser behandlar även kontakter, möten och relationer mellan olika 'communities of practice' i norra Eurupa och Asien under bronsåldern med utgångspunkt i hällristningarna.
En av de mest intressanta diskussionerna kring detta förs av kulturteoretikern Homi Bhabha. Han menar att kulturella grupper ständigt befinner sig i en pågående hybridiseringsprocess. Man kan därför inte, enligt Bhabha, ur ett möte skilja ut en uppsättning praktikers ursprung och ur detta härleda ett tredje. Tillfällen när grupper eller individer möts och interagerar beskriver han i termer av ett virtuellt tredje rum där historieuppfattningar och normer upphävs och där nya auktoritetsstrukturer och initiativ inrättas, vilka inte direkt kan härledas ur individernas kulturella ursprung. Enligt Bhabha förändras spelreglerna (kulturella normer, fantasier etc) i detta tredje rum. Vissa av de kulturella koderna och referenserna som är basen för t ex kulturell identitet är ibland inkommensurabla vilket skapar spänningar, konflikter och missförstånd och som kan innebära en möjlighet till nya materiella uttryck och handlingar. Utifrån Bhabhas resonemang kan vi lättare förstå varför olika kulturella drag återfinns i olika kontexter och varianter över tid och rum samt hur nya fenomen kan uppstå.
Projektet tar utgångspunkt i en serie småskaliga analyser av ett antal publicerade lokaler i syfte att istället jämföra och relatera olika handlingar som går att spåra i materialet. Ur ett sådant mikroarkeologiskt perspektiv kan vi få en mer nyanserad bild av mellanneolitikum samt en ökad förståelse för de olika effekter som uppstår när olika sociala grupper möts och interagerar.
Projekttid: 2006-,
Projektfinansiering: Lili Kaelas stiftelse för arkeologisk forskning (Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg) samt Gunvor och Josef Anérs stiftelse
Läs en fallstudie om det mellanneolitiska projektet Här! eller en diskussion kring ristningsprojektet Här!